|
Sempore metoden började användas som filtrerings-
och anrikningsmetod för snabbdiagnostik inom den
medicinska forskningen redan i mitten av 70-talet. De första
tillämpningarna gällde anrikningen på nukleoporefilter
av bakterier och virus som fanns i kroppsvätskor som
på detta sätt senare kunde studeras med hjälp
av svepelektronmikroskop (SEM). Forskningen bedrevs i samverkan
mellan Wallenbergslaboratoriet och Immunologen vid Stockholms
Universitet och Karolinska institutet. Metoden öppnade
möjligheten för diagnostik inom några timmar
istället för flera dagar och ibland veckors väntetid,
som behövdes för t.ex. påvisning av virus
genom vävnadsodling. Bland de olika medicinska områden
där metoden främst har använts kan nämnas
virusdiagnostik (t.ex. HIV, CMV, hepatit C), bakteriediagnostik
(borelia) och inom transplantationsforskning samt blodgivningskontroll.
Läs vidare
om hur metoden kan användas för enkel luftprovtagning
>>
|
